Den Väldigt Allmänna Bloggen

Jag, frugan och några släktingar hjälptes åt idag med att köra lite gamla möbler till tippen samt en hop lådor och mattor till Shuregard för min svärmors räkning. När vi skulle ut genom bommen från området med släpet står det en kvinna i en småbil och tänker just köra in. Eftersom vi är ca 6 meter längre (och jag inte är kung på att köra med släp) så hoppar den charmigaste av oss ur och pratar med kvinnan (som hade tre andra damer samt en hel kennel med småhundar med sig), jag ser att hon verkar ruskigt sur och när min släkting har stått i en minut och pratat med ett allt stelare leende på läpparna men kvinnan fortfarande inte har flyttat på sin bil tutar jag uppfordrande. Det skulle jag inte ha gjort. Kvinnan stänger resolut av sin bil och går ut och bort mot mig, jag kliver också ut och börjar bli ganska irriterad vid det här laget. Kvinnan är extremt otrevlig och det hela slutar med att min diplomatiska hustru hoppar ur bilen och krälar i gruset för denna uppenbarelse till person som mellan det att hon kallar mig för mansgris frågar mig med överlägsen stämma "är du nyinflyttad". Till sist backar hon 5 meter (efter att ha hotat att parkera sin bil mitt i grinden) och vi passerar varandra med allt annat än kärlek i blickarna.


Suck...nu måste jag ta en kopp te känner jag.

Svärmor blev glad i alla fall.